Väsrkor, spedetröja, hjärtesjal, skir mohairsjal, spetsstickad tunika i silkemerino, nackvärmare
och vantar, basker, strumpor, strumpor och så lite härliga garnnyheter från Garnhärvan
Vi är inte så fotogeniska alla gånger, men koncentrationen är det inget fel på!
Redan vid den inledande presentationsrundan började de andra deltagarna bli nyfikna på vilka Linköping knitters var och hur gruppen fungerade, och vi berättade mer än gärna om hur det började, hur våra träffar går till och om olika utflykter vi har för oss. I Jönköping hade man redan planer på att starta något liknande och ville höra hur det fungerade för oss, och två kvinnor från Tranås konstaterade att det går bra tågförbindelser Tranås-Linköping och funderade på att komma och hälsa på oss någon fredag framöver. Vad kul det är att kunna dela med oss av det här härliga sättet att umgås!
Sedan var det dags att kasta oss över garnerna och börja experimentera själva, något vi alla gjorde med glädje. En härlig stämning rådde hela helgen, prat och skratt blandades av stunder av koncentrerad tystnad. Många erfarenheter delades och kontakter knöts.
Söndagen blev något mer dramatisk på grund av stormen. Strömmen gick tidigt, men vi stickade vidare i skenet av levande ljus. Som tur var hade Ulla-Karin från Ullspinneriet varit förutseende nog att fylla termosarna med tevatten och kaffe innan strömmen gick så att vi kunde fika, men matlådorna fick vi äta kalla. Två träd blåste omkull bara några meter från huset, och vi beslutade att bryta upp en timme tidigare för att kunna köra hem i dagsljus.
Det går också att läsa mer om helgen i Linkmaskans blogg.
Foto Gunnel
